Mozarteffekten

Mozarteffekten

Kan det finnas mer i Mozarts musik än underhållning? Forskare runt om i världen har hävdat att hans musik gör människor mer intelligenta och att hälsan förbättras. Till och med kor och växter gillar musiken.

Nu menar ett tyskt företag att man borde spela Mozarts musik för avloppsvattnet! Låt oss titta på de olika studier och den forskning som finns om den så kallade Mozarteffekten.

Intelligens

Forskare runt om i världen har hävdat att Mozarts musik gör människor mer intelligenta och att hälsan förbättras. (Foto: Otto Erich)
Forskare runt om i världen har hävdat att Mozarts musik gör människor mer intelligenta och att hälsan förbättras. (Foto: Otto Erich)

Termen ”Mozarteffekt” myntades 1995 av forskare på University of California, som upptäckte att eleverna gjorde bättre ifrån sig på spatiala IQ-test efter att de lyssnat på Mozarts musik. Forskarna provade också trance-musik, minimalistmusik, ljudböcker och avslappningsinstruktioner, men inget av det fungerade.

Frances Rauscher, Gordon Shaw, och Katherine Ky från Center of Neurobiology of Learning and Memory skrev i sin artikel, som publicerades i Neuroscience Letters, att “36 grundutbildningselever lyssnade till 10 [minuter] av Mozarts sonat för två pianon, K 448, och fick 8 till 9 poäng bättre resultat på det spatiala IQ-testet enligt Stanford-Binet-intelligensskalan jämfört med att de hade hört den inspelade avslappningsinstruktionen eller tystnad. Effekten av det varade bara i 10-15 minuter.”

I denna femdagarsstudie, som omfattade 79 elever, noterades också en ”dramatisk ökning från dag 1 till dag 2 med 62 procent för Moazartgruppen jämfört med 14 procent för gruppen som hölls under tystnad och 11 procent för den blandade gruppen [gruppen som lyssnade på annan typ av musik och inspelningar]”. Studien drog slutsatsen att ”kanske är hjärnbarkens respons på musik ’Rosettastenen’ eller ’koden’ för det interna språket i avancerade hjärnfunktioner.”

Mjölkproduktion

2007 rapporterade den spanska dagstidningen El Mundo om att kor på en gård i Villanueva del Pardillo i Spanien producerar 30-35 liter mjölk varje dag, jämför med bara 28 liter på andra gårdar. Enligt ägaren Hans-Pieter Sieber är detta tack vara Mozarts konsert för flöjt och harpa, som hans 700 frisiska kor lyssnar på när de mjölkas. Han påstår också att mjölken har en sötare smak.

Munkar i Bretagne i Frankrike sägs vara de första som upptäckte att kor tyckte om Mozart, enligt ABC news. Numera spelar lantbrukare alltifrån Israel till England klassisk musik för sina kor.

Hälsa hos för tidigt födda barn

I januari 2010 publicerade tidskriften Pediatrics en studie av israeliska forskare som visade att Mozart hjälpt för tidigt födda barn att snabbare öka sin vikt. Forskarna spelade 30 minuter av Mozart för 20 för tidigt födda barn på Tel Aviv Sourasky Medical Center under två dagar i sträck och jämförde deras vikt med en annan grupp som inte lyssnade på musik.

Läkarna märkte att spädbarnen som lyssnade till musiken var lugnare, vilket minskade deras energiförbrukning (resting energy expenditure – REE).

”Exponering för Mozartmusik sänker REE betydligt hos friska för tidigt födda barn. Vi spekulerar i om musikens effekt på REE kan förklara den förbättrade viktökningen som kommer av denna ”Mozarteffekt”, sammanfattar forskarna i sin artikel.

Behandling av avloppsvatten

2010 gjorde ett avloppsreningsverk nära Berlin i Tyskland ett test med ett ljudsystem med Mozartmusik från det tyska företaget Mundus. Musik från ”Trollflöjten” spelades för biologiskt nedbrytande mikrober. Initialt var anläggningen nära att avbryta experimentet efter några månader. Men efter ett år, när det var dags att ta bort rötslammet upptäckte anläggningen att man bara behövde transportera bort 6000 kubikmeter, istället för 7000 kubikmeter som var det normala.

Detlef Dalichow, specialist på hantering av avloppsvatten, sade till tidningen Märkische Allgemeine: ”Vi har avsevärt mindre slam att transportera bort.”

Företaget sparade uppskattningsvis 10 000 Euro i kostnader för borttransport av slam. Mundus säger att deras högtalare strävar att exakt återskapa ljudet i en konsertsal.

Tillväxt hos växter

Växter har fått lyssna på all slags musik sedan 1970-talet. De älskar viss musik, medan annan musik har fått dem att dö. Mozarts musik har varit en favorit.

Ett av de första experimenten med växter ägde rum 1973 när studenten Dorothy Retallack på Colorado Womens´ College exponerade växter för två olika radiostationer. I ett rum fick växterna lyssna till rockmusik tre timmar om dagen. I ett annat rum spelades lättsam musik på radion tre timmar om dagen.

Växterna som lyssnade på lättsamt innehåll växte friskt, och deras stjälkar började luta i riktning mot radion. Växterna som lyssnade på rock fick emellertid små blad och lutade bort från radion. De växte sig långa och gängliga och de flesta av dem dog inom 16 dagar.

Retallack fortsatte att experimentera med olika musikstilar. Växterna lutade sig bort från Led Zeppelin och Jimi Hendrix men verkade uppskatta Bachs orgelmusik och jazz. Deras favorit var enligt Retallack klassisk musik från norra Indien som spelades på sitar. De var helt likgiltiga för countrymusik.

Vingårdar

2001 sökte musikälskaren Carlo Cignozzi efter ett ekologiskt sätt att hålla skadedjur borta från sina vinplantor och satte upp högtalare över hela sin ett hektar stora toscanska vingård, Il Paradiso di Frassina.

Cignozzi började spela ett urval av klassisk musik, däribland Mozart, för växterna dygnet runt. Han märkte att vinrankorna tycktes mogna fortare. Cignozzi sade att vinrankorna närmast högtalarna mognade fortare och han bestämde sig för att spela klassisk musik, snarare än pop eller rock.

2006 forskade ett team på universitet i Florens vidare. Enligt Stefano Mancuso, professor i lantbruk, mognade de vinrankor som exponerades för musik fortare än dem som inte exponerades för musik. Musiken hade också positiva effekter på vinrankornas tillväxt och den totala lövarean per vinranka.

Råttor i labyrinter

Frances Rauscher, en av de forskare som deltog i den första studien av ”Mozarteffekten” 1995, fortsatte med att studera effekten på råttor 1998. En grupp råttor exponerades för Mozartmusik medan de var i livmodern och i ytterligare 60 dagar efter födseln. Man fann att de här råttorna var bättre på att navigera i labyrinter än den andra gruppen som hade befunnit sig i tystnad, exponerats för vitt brus eller musik av minimalistkompositören Philip Glass.

Följande rapporterades i studien, som utfördes på University of Wisconsin tillsammans med Desix Robinson och Jason Jens och som publicerades i tidskriften Neurological Research:

”Efter tredje dagen klarade de råttor som lyssnat på Mozart labyrinten snabbare och med färre fel än råttorna i de andra grupperna. Skillnaden ökade i omfattning efter dag fem. Detta tyder på att upprepad exponering för komplex musik skapar en förbättrad spatial-temporal inlärning hos råttor, vilket liknar de resultat som upptäckts på människor.”

Forskarna letar fortfarande efter en förklaring

Forskare har länge letat efter en förklaring på Mozarts uppenbara makt över människor, djur och växter. Vissa har teorin att Mozart i sina verk inkorporerade fibonaccisekvensen, en matematisk formel som hittas överallt i naturen.

En del menar att de frekvenser som finns i musiken har en effekt på alla levande organismer.

Nuförtiden har Mozarteffekten blivit mycket mer än en udda vetenskaplig teori. Det finns en industri som tjänar pengar på den – det finns Mozart för bebisar, risvin som har jäst till ljudet av Mozart, Mozartbananer (ja, det finns saker av alla det slag i Japan), för att inte nämna Mozart för katter och hundar.

Vi har kommit långt sedan den legendariske Bachtolkaren, pianisten Glenn Gould, sjöng Mahler för kor och skrek ut opera för elefanter.

Vad är då enbart marknadsföring och vad har en vetenskaplig grund? Borde gravida kvinnor gå på konserter? Borde föräldrar stänga av sina tv och spela en cd med ”Trollflöjten” för sina små parvlar? Oavsett fördelarna med det så finns det inget att förlora på att göra det.

Source: http://www.epochtimes.se/articles/2012/01/16/22648.html

Post source : 24.04.2012 - Louis Makiello, Epoch Times

Related posts

Leave a Reply

O seu endereço de e-mail não será publicado. Campos obrigatórios são marcados com *